Den här artikeln är en översättning av en nederländsk artikel, skriven av Joyce Beuken, som publicerades den 15 juni 2021 på www.solar365.nl
Det läggs mycket tid och pengar på vindtunneltester. Men hur kan du veta om dina beräkningar verkligen leder till en säker installation i praktiken? I den sista av denna serie i tre delar om vindtunneltester förklarar Jeroen Weller hur resultaten från vindtunnelforskningen kompletteras med mekaniska tester.
I den första delen kan du läsa mer om utvecklingen av FlatFix Wave, det senaste montagesystemet från Esdec.
I den andra delen kan du läsa om hur Esdec genomför sina vindtunneltester.
För att ta reda på vilken inverkan kopplingen mellan olika paneler har på fördelningen av vind lasten, utför Esdec mekaniska lyfttester. ”Esdec använder dessa tester för att se vad som händer med omgivande paneler när en specifik panel utsätts för lyftkrafter,” säger Weller.
Han förklarar att ett vindkast aldrig träffar hela fältet med samma kraft vid samma tidpunkt. ”Vindkastet träffar vanligtvis först ett hörn eller en sida, innan det når resten av fältet. Du måste alltså känna till hur bra varje panel hålls kvar i sitt läge av de omgivande panelerna. Alla kanter och hörn är olika, och vissa är svagare än andra.”
Weller poängterar att det till exempel är stor skillnad mellan hur hörnpaneler i ett fält kopplas ihop jämfört med paneler i mitten. ”En hörnpanel är kopplad på två sidor medan en panel vid kanten av ett fält är direktkopplad på tre sidor. I fältets mitt är panelerna kopplade till varandra på alla sidor, och dessa paneler har därför bäst möjlighet att överföra krafterna.”
Weller förklarar att om en panel är omgiven av andra paneler har den ett bättre skydd mot vind. ”Därför krävs det alltid mer ballast i hörnen och vid kanterna av fältet än i mitten.” Med systemet FlatFix Wave kan ballasten läggas till på två olika sätt. stenar kan placeras i skenan utan att några extra komponenter krävs. Om det krävs mer ballast kan ett extra ballastfäste installeras så att fler stenar kan läggas till.
Men hur vet installatören vilka vikter som behöver placeras under vilken panel? ”Vi har en online-kalkylator som vem som helst kan använda,” förklarar Weller. ”Verktyget är tillgängligt för alla. Du behöver bara skapa ett konto.”
Med verktyget kan du enkelt simulera förhållandena på taket genom att helt enkelt rita upp hur du har tänkt arrangera panelerna. Verktyget räknar automatiskt ut hur mycket ballast som måste läggas till för de olika panelerna.”
Esdecs kalkylatorverktyg
Den så kallade ballastritningen bestäms delvis av byggnadens höjd och typen av panel, men även terrängkategorin och vindzonen har betydelse. Det kan också hända att en panel måste utelämnas i mitten av ett fält, kanske på grund av att det finns en skorsten där eller för att det krävs utrymme för en värmepump. ”Det är mycket viktigt att paneler som inte finns med i fältet tas med i beräkningen i kalkylatorn, eftersom detta har stor betydelse för kopplingsfaktorn och den mängd ballast som krävs.”
För att uppnå ett korrekt slutresultat är både vindtunneltesterna och de mekaniska lyfttesterna mycket viktiga. ”Vindtunneltesterna ger kunskaper om de krafter som verkar på panelerna, och lyfttesterna visar hur bra panelerna stabiliserar varandra under inverkan av dessa krafter.”
”Analysen är inte billig att göra. Forskningen kan utan vidare kosta tiotusentals euro eftersom paneler bryts sönder under de mekaniska testerna.” Hörnen är den del som fångar mest vind och som har minst koppling, vilket per definition innebär att det är där det behövs mest ballast. Det är därför oerhört viktigt att man använder den mängd ballast som indikeras av kalkylatorn.
Esdec lägger väldigt mycket tid och energi på att informera installatörer, och detta avspeglas i installationsverktyget. ”Det är förstås dåliga nyheter om något av våra system skadas, även om det visar sig att det inte var vårt fel. Det är ändå dålig reklam.” Esdec har tagit fram en checklista för leverans och service av installationer, och Weller säger även att den ballastritning som genereras av kalkylatorn måste följas mycket noga. ”Om våra kunder använder checklistan och ritningen får de den kvalitet de förväntar sig.”
Esdec främjar också kunskapsdelning på andra sätt. Leverantören har till exempel under de senaste månaderna organiserat webbseminarier om nationella riktlinjer och kvalitetssäkringssystem. ”Detta är saker som inte är direkt relaterade till vår produkt,” säger Weller,” men vi anser ändå att det är viktigt att våra installatörer känner till dem.”
Kalkylatorverktyget kan användas av vem som helst, och Weller avslutar med dessa ord: ”Vår målsättning är att dela med oss av våra kunskaper för att höja kvalitetsstandarderna generellt inom sektorn.”
